I dag hör Finland till de länder som har allra lägst mödra- och barndödlighet i hela världen. I mitten av 1800-talet då Zacharias och Emilie Topelius barn föddes var barndödligheten hög i hela Europa. I Finland räknar man med att ungefär vart femte barn dog innan ett års ålder och endast ungefär hälften av alla barn överlevde sin femtonde födelsedag. Det betyder att nästan alla familjer förlorade ett eller flera barn. Zacharias och Emilie fick sammanlagt åtta barn, men endast döttrarna Aina, Toini och Eva överlevde till vuxen ålder. Barnen Rafael, Mikael och Rosa dog vid ett, två respektive tre års ålder. Två barn föddes döda. De döda barnen sörjdes oerhört. Mamma Emilie blev sjuk av sorg och vistades periodvis på kurorter utomlands. Topelius bearbetade sin sorg genom att skriva om barnen. Dikten En liten pilt är daterad samma dag som sonen Mikael ”Micka” dog på Kuddnäs 1850.
Under 1800-talet inleddes den industriella revolutionen i Finland och Europa. Tekniska och medicinska framsteg samt nya odlingsmetoder, idéer och samhällstrukturer ledde till genomgripande förändringar i samhället, bland annat en enorm befolkningsökning som saknar motsvarighet i historien. Befolkningen ökade tack vare att barndödligheten minskade. Redan i början av 1900-talet hade barndödligheten reducerats med över hälften. I dag är barndödligheten i Europa överlag historiskt sett mycket låg.
Läs mera om den industriella revolutionen och befolkningsökningen i historia kurs 1.
Dikten En liten pilt är ett exempel på en traditionell dikt, vilket på Topelius tid var det enda kända sättet att skriva dikter på. Lyrik och lyrikanalys tas upp i kurs 3 i modersmål och litteratur.
En liten pilt.
Du skulle ha blivit en ädel man,
Ditt fosterlands hopp och ära;
Du skulle ha kunnat vad jag ej kan,
Du skulle ha hunnit vad jag ej hann,
I verk, i ord och i lära.
Men nu så slumrar du ljuvt och gott
I jordens sköte. Vad du förmått,
Det var ett älskande löje blott.
Du skulle ha stått i de våras led,
Den främste att faran trotsa;
Du skulle ha ljungat som blixten vred
På allt det mörka och usla ned,
Att hämna och att förkrossa.
Men nu så sover du, späd och ung,
En bruten blomma, i tuvans ljung,
Du drömmens hjälte, du lekens kung!
Jag skulle ha sett ditt namn i glans
Odödligt för alla tider;
Man skulle ha sagt: en bragd ej fanns
Mer ädel och stolt och stor än hans
I levnadens heta strider.
Men nu så vilar du utan namn,
Förglömd och okänd i jordens hamn.
Din eftervärld är min toma famn.
Du skulle ha stått med silverhår
I levnadens aftontimma
Och sett tillbaka på långa år,
Välsignad, älskad, och sett en tår
I barnabarns ögon glimma.
Men i din strålande morgonstund,
Förr’n livet börjat sin långa rund,
Så kom den tidiga kvällens blund.
Du skulle ha tröstat mor och far
I sorgernas hårda stunder;
Du skulle ha lyckt vårt ögonpar
Och stått med en tår vid graven kvar,
Sen oss du gömt därinunder.
Nu är det vi som med sorg stå här,
Nu är det dig som vi gömma där,
Vår sorg som tuvan i blommor klär.
Dock – all din leende framtidsdröm,
Den ljuva och stolta saga,
Som kanske förgåtts i livets ström,
Nu äga vi den så skön och öm,
Nu kan den ej mer bedraga.
Vi sörja vi att så rik du gått
Bort från det svikande livets lott?
Sov gott, mitt älskade barn, sov gott!
3 Sept. 1850.
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavningsregler (t.ex. hjälte i stället för hjelte). Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
1) Dikten En liten pilt sätter ord på en fars saknad efter sin son och den framtid de aldrig fick tillsammans. Hur föreställde sig Topelius att Mikael skulle ha blivit om han hade fått leva och vilken relation skulle han ha haft till sina föräldrar?
Till exempel:
- Han skulle ha blivit ädel, modig, rättvis, berömd, någon att vara stolt över och älskad.
- Han skulle ha fått egna barn och fört släkten vidare.
- Han skulle ha kunnat trösta och hjälpa sin mor och far då de blev gamla, trötta och sjuka.
- Han skulle ha fört föräldrarna till den sista vilan.
2) Mikael dog av scharlakansfeber. Läs Topelius dagboksanteckningar i familjekrönikan. Vilka symtom hade han och hur försökte man bota honom? Hur skulle man bota liknande symtom i dag?
Dagboksanteckningarna i familjekrönikan finns på topelius.fi, Familjekrönikan, faksimil, sidorna 63–65:
Till exempel:
- Feber, hjärtsprång (hög puls), svullen hals.
- Han badades i varmt vatten och man lade iskalla bandage runt hans hals.
- I dag skulle Mikael ha behandlats med antibiotika, febernedsättande medicin och värkmedicin. Han skulle ha vårdats på sjukhus, inte i hemmet. En respirator skulle ha underlättat hans andning. Den halsböld som antagligen kvävde honom skulle ha opererats bort. Det fanns varken sjukhus, antibiotika, febernedsättande medicin, värkmedicin eller respirator på Topelius tid.
3) Topelius hade en stark gudstro. Hur framkommer hans gudstro i dikten och dagboksanteckningarna i familjekrönikan?
Till exempel:
- Gudstron har ingen framträdande roll i dikten, men i familjekrönikan liknas Mikael vid en ängel – överjordiskt vacker.
- Topelius ser hela himlens oskuld och salighet i sonens blick då han dör.
- Topelius söker tröst i sin tro – sonen har fått komma till himlen och blir en ängel. Han vilar i familjegraven med andra släktingar.
Topelius läser en biblisk saga för sonen innan han dör
4) Studera grafen över spädbarndödligheten i Finland.
A) Hur hög var spädbarndödligheten det år då Mikael dog?
B) Under vilka år har barndödligheten varit speciellt hög? Vilka faktorer kan förklara den höga spädbarnsdödligheten dessa år?
C) När börjar spädbarnsdödligheten minska? Vilka faktorer kan förklara den minskade spädbarnsdödligheten?
A) År 1850 var spädbarnsdödligheten 202,8 ‰, dvs. av 1000 födda dog 202,8 som spädbarn.
B) Året/Åren strax före 1810 respektive 1870.
Till exempel:
Barn dör på grund av:
- ingen ordnad läkarvård, inga sjukhus, inga mediciner, ingen vaccin
- ohygieniska förhållanden och trångboddhet – sjukdomar spreds lätt
- spädbarn ammades inte i fattiga familjer där mamman var tvungen att arbeta
- mag- och tarmsjukdomar till följd av bakterier i maten/rutten mat
- undernäring
- vitamin- och spårämnesbrist till följd av ensidig kost
- olyckor då småbarn inte övervakades som nu
C) En klart nedåtgående trend finns från och med 1890-talet.
Spädbarnsdödligheten minskar på grund av:
- vaccin (mot t.ex. smittkoppor, tuberkulos, mässling, röda hund, kikhosta, polio)
- pastörisering (mat och dryck hettas upp så att bakterier dör)
- kunskap om hygien, bättre förvaring av mat (Martharörelsen var viktig i det här sammanhanget)
- bättre bostäder
- högre levnadsstandard, mera mat, mångsidigare mat
- barn- och mödrarådgivningsbyråer inrättas i slutet av 1800-talet
- Sjukhus byggs, läkare och sjukskötare börjar utbildas i slutet av 1800-talet. Allt fler barn börjar födas på BB.
- mat- och klädhjälp till fattiga familjer fr.o.m. 1940-talet
- obligatorisk skola fr.o.m. 1920-talet, skolmat fr.o.m. 1940-talet
- barnarbete begränsas
- mammaledighet fr.o.m. 1970-talet
- hälsovårdscentraler och allmän sjukförsäkring fr.o.m. 1970-talet
Ju rikare och mera utvecklat Finland blir, desto färre barn dör. Hög barndödlighet är ofta en indikator på att ett land är fattigt och underutvecklat.
1) Vilka känslor ger Topelius uttryck för i dikten?
Topelius beskriver sorgen efter sitt barns död. Vilka andra känslor uppfattar du att han ger uttryck för (t.ex. uppgivenhet, hopp, svårmod, förtröstan, resignation…)?
2) Hur tolkar du följande liknelser och metaforer i dikten
A) Förglömd och okänd i jordens hamn (tredje strofen)
B) I levnadens aftontimma (fjärde strofen)
C) Förr’n livet börjat sin långa rund (fjärde strofen)
D) Vår sorg som tuvan i blommor klär (femte strofen)
Till exempel:
A) ”Hamn” kan här tolkas både som en skyddad plats och en skepnad. Den står ändå för en trygg plats för pojken.
B) På äldre dar, i ålderdomen
C) Förrän livet har börjat
D) Det är föräldrarna som sörjer vid sitt barns grav (grästuvan täckt med blommor)
3) Hur framställs sorg med språkliga medel i dikten?
Tänk till exempel på följande:
- Hur framställs sorg genom motsatspar? (t.ex. du skulle – nu)
- Hur framställs sorg genom ordval? (t.ex. tårar)
- Hur framställs sorg genom bildspråk och stilfigurer? (t.ex. anaforer, hopning, tilltal)
4) Vilka förhoppningar om sonen verkar föräldern ha haft?
Till exempel:
Han skulle ha växt upp till en ädel man, som skulle ha åstadkommit mer än föräldern hann. Vilka konkreta exempel hittar du?
5) Vad gör enligt din mening dikten gripande?
Hur reagerar du på t.ex. tilltalet, bilderna och kontrasterna i dikten? Hur uppfattar du slutet?
6) Vad ska man göra för någon som har mist ett barn? Finns det ord eller handlingar som kan trösta? Diskutera.
7) Sök reda på en dikt som passar att sätta på ett kondoleanskort. Läs dikterna tillsammans och diskutera om de ger tröst.
8) Sonen ”Micka” dog av scharlakansfeber. Läs Topelius dagboksanteckningar i familjekrönikan. Hur förklarar Topelius sonens död?
http://www.topelius.fi/faksimil.php?page=63&id=6
http://www.topelius.fi/faksimil.php?page=64&id=6
http://www.topelius.fi/faksimil.php?page=65&id=6
Till exempel:
- Topelius reder ut sjukdomsförloppet och hur halsens svullnad har orsakat sonens död.
- Han tänker att det är Guds straff till föräldrarna, för att de älskat sonen så mycket.
9) Hur bearbetar Topelius sin sorg? Vad finner han tröst i? Vad kan du utläsa i familjekrönikan?
Till exempel:
- Topelius bearbetar sorgen genom att skriva, både i familjekrönikan och i diktform.
- Topelius söker tröst i sin gudstro.
- Han söker också tröst i ceremonierna kring begravningen.
10) Vad gör enligt din mening familjekrönikan gripande?
Hur uppfattar du t.ex. de olika detaljerna, som att fadern viskar sonens älsklingssaga i den döende sonens öra?
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018