Zacharias Topelius var Finlands första professor i historia och senare även rektor för Helsingfors universitet. Flera av hans texter behandlar händelser i Finlands historia. Fältskärns berättelser är en historisk romansvit som utspelar sig åren 1631–1772 då Finland var en del av det svenska riket. Fältskär var en yrkestitel för en person som opererade och förband sårade i krig. Händelserna i romanen berättas av en fältskär.
Handlingen i romanen kretsar kring adelsfamiljen Bertelsköld och bondefamiljen Larsson och kampen om en ring med magiska krafter – Konungens ring. Topelius undervisade läsarna, som främst var kvinnor, om bland annat ståndssamhället, häxförföljelser, reformationen, stormaktstiden och alla krig som Sverige deltog i under den här tiden. Berättelserna publicerades i Helsingfors Tidningar 1851–1866 och utgavs sedan i bokform. Med tiden översattes böckerna till flera språk.
I textutdraget återges ett samtal mellan köpmannen Larsson och hans dotter Ester på 1720-talet. Ester och Greve Carl Victor Bertelsköld är förälskade och vill gifta sig med varandra, men Esters far godkänner inte förhållandet. Som bonde vägrar han att gifta bort sin dotter med en adelsman. Dessutom råder det starka motsättningar mellan släkterna Larsson och Bertelsköld sedan flera generationer tillbaka. Han utser en annan make åt sin dotter för att göra slut på förhållandet.
Under 1800-talet mobiliserades fattiga och förtryckta människor i Europa i en kamp för politiska och ekonomiska rättigheter. Bland de förtryckta fanns de fattiga arbetarna, de jordlösa på landsbygden och kvinnorna. Topelius hörde till dem som tog ställning mot orättvisorna i samhället. Han försvarade de fattigas kamp för social och ekonomisk jämlikhet samt kvinnornas kamp för jämställdhet mellan könen.
Läs mera om kvinnornas självständighetskamp i historia kurs 4.
I texten finns en tydlig argumentation mellan Ester och hennes far. Argumentation tas upp i kurs 4 i modersmål och litteratur.
Fältskärns berättelser.
Den gamle borgarekungen satt i sitt rum med papper och sigiller framför sig på skrivbordet, när dottern trädde in. Hon steg fram och kysste hans hand, varpå han välsignande lade sin hand på hennes huvud. Det var den vanliga morgonhälsningen, som aldrig försummades. Men i dag tryckte Ester ovanligt varmt sin kyss på den vissnade handen.
– Var har du varit? Jag har redan två timmar väntat på dig, puttrade åter fadern med sin ytterliga punktlighet och sin vana att sist klockan sex se dottern hämta hans morgondryck, som bestod av ett glas svagdricka, till hälften blandat med mjölk.
Frågan var enkel, men där behövdes mod att svara därpå. Och allt Esters mod sjönk, när hon såg den gamle, älskade fadern mera vissnad och åldrad än hon tyckte sig ha sett honom förr. Hon hade känt hans hand darra på sitt huvud; hur var det möjligt att hon ännu kunde bereda honom en sorg på hans levnads afton! Men att tala sanning var den första regel, vilken hon lärt från sin späda barndom, och Ester Larsson kunde inte ljuga. Hon svarade därför med darrande röst:
– Jag besökte en sjuk.
Du hade kunnat välja en annan tid, sade fadern. Medan du glömde mig, har jag tänkt på dig. Se här, jag har åter genomgått mitt testamente och tillagt för din räkning, utom det förra, sex mjölkande kor. Jag kan gå hädan med lugn; du skall bli försörjd.
– Min far ...
– Du skall bli försörjd. Du går inte tomhänt ifrån din faders hus, och du kommer till ett rikt bo, som genom din omsorg skall bli dubbelt rikare. Avbryt mig inte, jag vet vad du vill säga. Rikedom är inte allt, men dock mycket i världen. Rikedom är oberoende för en själv och makt att göra andra gott. Använd den väl och förståndigt, så skall den göra dig lycklig. Det beror på dig själv, för du blir den styrande. Din man är en hederlig karl, och det är tillräckligt. Att han för övrigt står under dig i förstånd och kunskap, däröver skall en klok hustru aldrig sörja, för det är till bådas fördel.
– Förlåt mig, min far, men var gång jag sett ett brudpar vigas, har jag alltid hört prästen säga: hustrun skall vara sin man underdånig, såsom Sara kallade sin man Abraham herre. – Ni själv skulle aldrig ha böjt er under en kvinnas vilja.
– Det är sant, men det kommer an på hur vår Herre skiftar gåvorna. För en enfaldig man med en enfaldig hustru går allt åt skogen. Endera av dem skall tänka för den andra, och har det fallit på hustruns lott, så må hon i Guds namn följa sin kallelse.
– Men det är mot skriften. Och hur skall en sådan hustru kunna älska, vörda och akta sin man?
– Man högaktar inte alltid här i världen det som är klokt, utan det som är rätt. En rättskaffens man kan ha fått ett ringa pund av vett och dock vara aktningsvärd. För resten är det med dig en avgjord sak och nödvändigt för släkten, för vårt bo får ej skingras. Du skall en gång förstå att jag sörjt för din välfärd.
Den avgörande tonen väckte Esters brutna motstånd till liv. Att säljas för släktens bästa, att bortskänkas, utan att en gång frågas därom – detta var dock för mycket.
– Förlåt mig, min far, började hon åter. Ännu har prästen inte läst det lås som binder mig. Ännu är jag en fri varelse. Jag kan ändra ett beslut, som aldrig var mitt.
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavnings- och kommateringsregler. Endel allmänspråkliga ord som i dag anses ålderdomliga har ersatts med nutida varianter (t.ex. inte i stället för icke). Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
1) Under 1800-talet var Finland och andra europeiska stater kollektivistiska och patriarkala samhällen. Vad kännetecknar sådana samhällen och hur illustreras det i texten?
Till exempel:
- Ett patriarkalt samhälle är ett familje- eller samhällssystem där män har den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och inom den offentliga sfären.
- I ett kollektivistiskt samhälle går gruppens intressen före individens. Gruppen kan vara familjen, församlingen, byn eller motsvarande. Gemenskapen är stark och den som bryter mot gruppens normer straffas. Den äldsta mannen är familjens och släktens överhuvud och fattar alla viktiga beslut. Kvinnor och yngre män deltar inte i det formella beslutsfattandet.
- I texten är fadern familjens överhuvud. Ester och Carl Victor får inte själva fatta beslut om vem de vill gifta sig med. Så länge Ester är ogift är fadern hennes förmyndare. Då hon gifter sig övertar maken den rollen.
2) Hur beskrivs relationen mellan far och dotter i texten?
Till exempel:
- Ömsesidig ömhet, kärlek och respekt, men också fruktan.
- Förhållandet är hierarkiskt. Dottern är underställd fadern och förväntas lyda honom.
- Hon känner fruktan då hon går emot hans vilja.
3) Topelius skrev till stora delar för en kvinnlig publik och han lät ofta flickorna/kvinnorna vara mera initiativrika och intelligenta än pojkarna/ männen i sina romaner och sagor. På vilket sätt kommer detta fram i textutdraget ovan? Kan texten tolkas som kritik mot kvinnornas ställning i samhället?
Till exempel:
- Ester visar mod och trotsar faderns vilja. Hon ifrågasätter hans beslut och argumenterar mot hans planer på att gifta bort henne.
- Fadern prisar Esters intelligens – hon kommer att vara den som i praktiken styr i äktenskapet. Fadern erkänner att det finns många kvinnor som är intelligentare än män. Han säger att det i ett äktenskap måste finnas åtminstone en part som har förstånd och det kan lika bra vara kvinnan som mannen.
- Ester för fram goda argument mot det arrangerade äktenskapet och vågar ifrågasätta faderns beslut, vilket kan tolkas som Topelius egen kritik.
4) Då Topelius skrev texten till Fältskärns berättelser var både gifta och ogifta kvinnor omyndiga i Finland. På vilket sätt motiveras kvinnans underordnade ställning i textutdraget?
Till exempel:
Religiösa argument används för att rättfärdiga kvinnornas underordnade ställning. Det hänvisas till gamla testamentet i Bibeln där Sara står under sin make Abraham. Kyrkan framställs som en institution som upprätthåller de ojämlika strukturerna genom att hänvisa till sådana bibelcitat.
5) Vad innebar det i praktiken att vara omyndig? Redogör för de exempel som kommer fram i texten, men ge också andra exempel på hur kvinnornas liv begränsades under 1800-talet på grund av att de var omyndiga.
Till exempel:
- Alla kvinnor hade en förmyndare. Förmyndaren var hennes far, make, bror eller annan manlig släkting. Eftersom Ester ännu är ogift är hennes far förmyndare. Som gift blir hennes make förmyndare.
- Förmyndaren fattade alla viktiga beslut för kvinnans del, till exempel vem hon skulle gifta sig med. Arrangerade äktenskap var vanliga i Finland under 1800-talet.
- En omyndig person måste ha sin förmyndares godkännande för att köpa eller sälja fast egendom, öppna ett bankkonto eller ta ett banklån, starta eller äga ett företag, ingå arbetsavtal eller andra avtal.
- Omyndiga saknar rösträtt.
- I texten skriver fadern ett testamente till Esters förmån. I praktiken skulle det ändå ha varit hennes man som skulle ha förvaltat egendomen och haft rätt att göra vad han ville med den. I Finland ärvde flickor inte lika mycket som pojkar då föräldrarna dog. Topelius tog officiellt ställning mot detta och talade varmt för att arvsrätten borde jämställas mellan kvinnor och män.
1) Varför tror Esther att hennes far kommer att bli besviken?
Till exempel:
Hon vill inte gifta sig med den man han har valt ut åt henne.
2) Hur argumenterar fadern för sin syn på Esters framtid? Använder han logos- eller pathosargument?
Tips!
- Med pathos väcker du åhörarnas känslor. Att framkalla känslor är ett led i en argumentation om man använder känslor som argument eller för att påverka i någon riktning.
- Med logos ger du fakta för din tes. Sifferuppgifter och statistik utnyttjas ofta som logosförstärkning. Men logos handlar också om att argumentera med väl valda argument, att lägga fram hela sin argumentation på ett följdriktigt, logiskt och därmed övertygande sätt.
- Tillspetsat kan man säga att pathos vädjar till känslor och empati medan logos vädjar till kritiskt omdöme och förnuft.
Till exempel:
- Han lyfter fram att hon får en tryggad försörjning.
- Han menar att hon är förståndig och kunnig och att hon klarar av att förvalta hans arv på bästa sätt och därmed öka sin rikedom.
- Han menar att hon kommer att få bestämma i äktenskapet, eftersom hon är förståndigare och kunnigare än mannen som han har valt åt henne.
- Han säger att det är hennes uppgift att förvalta släktens gård och rikedomar.
- Han lyfter fram att det redan är avtalat att Ester ska gifta sig med mannen.
- Fadern använder mest logosargument.
3) Hur argumenterar Ester för att slippa undan äktenskapsplanerna? Använder hon logos- eller pathosargument?
Till exempel:
- Hon hänvisar till Bibeln enligt vilken hustrun ska vara underordnad mannens vilja.
- Hon frågar hur kvinnan ska kunna älska och respektera en man som är dummare än hon själv.
- Hon vill inte uppoffra sig för sin släkt och dess rikedomar.
- Hon säger att hon är en fri varelse, och att beslutet aldrig var hennes.
- Ester använder mest pathosargument.
4) Vilka syner på äktenskapet finns representerade i texten?
Till exempel:
- Fadern styrs av den dåtida synen på äktenskapet som en uppgörelse mellan två släkter. Han ser kvinnan som en aktiv part i äktenskapet.
- Ester vill ha frihet att välja sin make av kärlek. I textutdraget framgår inte om hon tror på kvinnans underordning i äktenskapet eller om hon bara använder det som ett argument för att slippa gifta sig med faderns kandidat.
5) Vad blir Esters val? Gör hon som fadern vill eller följer hon sitt eget hjärta? Föreställ dig att Ester efter samtalet med fadern skriver ett brev till sin älskade, Carl Victor Bertelsköld. Skriv brevet där hon förklarar sitt val.
Tips! Kom ihåg brevmarkörer som datum, plats och hälsningsfras.
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018