I Europa uppstod på 1800-talet idén om nationalstaten, en idé som betonade folkets gemensamma historia, språk och traditioner.
År 1809 blev Finland en autonom del av det ryska imperiet. I det nationsbygge som följde spelade medlemmarna i Lördagssällskapet en central roll. Till Lördagssällskapet hörde bland annat Johan Ludvig Runeberg, Johan Vilhelm Snellman, Elias Lönnrot och Zacharias Topelius.
I Topelius vision om nationsbygget ingår bland annat tanken om folkbildning. Han förstod att också barnen behövdes i nationsbygget. År 1875 publicerade han Boken om vårt land som skulle fungera som läromedel (läsebok) i folkskolan. Genom den fick skolbarnen kunskap om Finlands historia, folk och natur. Redan som små skulle de lära sig att älska sitt land. Nationell enighet och samsyn var viktiga för Topelius.
Boken om vårt land fick stor genomslagskraft – också i finskspråkig utgåva – och fungerade därför som ett verk som samlade Finlands folk. Den bidrog till att finländarna fick en nationell självbild.
Läs mera om hur Topelius och de andra medlemmarna i Lördagssällskapet deltog i nationsbygget i Finland under 1800-talet i historia kurs 3.
1) Boken om vårt land var ett banbrytande läromedel i Finland. Den lästes av både finskspråkiga och svenskspråkiga skolelever långt in på 1900-talet. Studera innehållsförteckningen till Boken om vårt land.
A) Vilka av dagens skolämnen ingår i Boken om vårt land?
B) Hittar du ämnen som inte ingår i läroplanen för grundskolan och gymnasiet i dag?
C) Saknar du några ämnen som ingår i grundskolans och gymnasiets läroplan i dag?
A) Modersmål och litteratur (boken är en läsebok), historia, samhällslära, religion, geografi, biologi, musik, huslig ekonomi och delvis hälsokunskap.
B) Meteorologi (om att förutspå vädret), etnologi (läran om folk och studiet av människor som kulturvarelser), folkloristik (gammal folktro och diktning, till exempel sägner, sagor, ritualer och magi), jordbrukslära, geologi (jorden och berggrundens sammansättning).
C) Praktiska ämnen som slöjd, bildkonst och gymnastik. Vidare matematik, fysik och kemi (kemi tangeras något i kapitlen om jorden och bergens sammansättning) samt psykologi och filosofi.
2) Vilka ämnen betonas speciellt mycket i Boken om vårt land?
Till exempel:
Ämnena historia, religion, folkloristik och etnologi har en speciellt framträdande roll. Fokus ligger på kulturbärande ämnen. Finland är helt i fokus i boken. Andra länders historia och kultur får liten synlighet.
Kurs 2 i modersmål och litteratur behandlar kulturell identitet, bland annat den finlandssvenska. Topelius lyfter i texten fram sin syn på kulturell identitet, vilket kan kopplas till diskussionen i kursen.
Vårt land och världen.
Eget land är smultron,
främmande land är blåbär.
Finskt ordspråk.
Jag vet att vårt land är endast en liten del av jordens yta. Men jag föreställde mig förr att vi bodde mitt i världen. Nu vet jag att Finland är beläget i norra delen av den världsdel som kallas Europa och vid ett hav som kallas Östersjön. Jag vet också att våra närmaste grannländer är: i öster Ryssland, i väster Sverige och Norge, i söder Estland och Livland, som tillhör det ryska riket, samt längre söderut Tyskland och Danmark. Norr om vårt land är endast det öde Ishavet, från vilket vi skiljas genom en smal sträcka av Norges Lappmark. Vi har en lång väg till andra världsdelar och till varmare länder. Landvägen kan vi endast genom Ryssland komma till södra Europa. Sjövägen kommer vi dit över Östersjön, som är en stor vik av den Atlantiska oceanen. Om vintern stängs denna vår sjöväg ofta av is, men våra raska sjömän seglar på alla hav och utbyter våra varor mot främmande länders.
För Gud har skapat länderna i en förunderlig mångfald, så att det ena landet är inte det andra likt. Somliga länder är mycket varma, andra är mycket kalla, andra åter har lagom värme. Ländernas skapnad, berg, jordmån, växter och djur är mycket olika. Tusen miljoner människor lever på jordens yta, och bland dem finnas inte två som fullkomligt liknar varandra. Vad ett land saknar, det frambringar ett annat. Vad en människa inte kan uträtta, det uträttar en annan, och många tillsammans uträttar mer än var och en särskilt. Så blir alla varandra nyttiga och fyller varandras brist. Det är en vis ordning av Gud att länder och folk behöver varandra. För om var och en hade nog för sig, skulle han inte uppsöka andra, utan leva och arbeta för sig allena. Men nu tvingas människorna att lära känna och hjälpa varandra, på det att alla må älska varandra som bröder.
Så står även vårt land genom sjöfart, handel och utbyte av kunskaper i förbindelse med andra länder. Vi hämtar vårt salt från England, Portugal och Italien. Från Ryssland hämtar vi säd och mjöl, när vårt land fått missväxt. Från Sverige hämtar vi järn, från Norge sill, från England maskiner. Från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien hämtar vi tyger, frukter och vin. Från Amerika hämtar vi kaffe, socker, bomull och färgstofter. Från Kina hämtar vi thé, från Ostindien kanel, ingefära, peppar och andra kryddor. I stället skickar vi till andra länder tjära, plankor, bräder, ved, smör, fisk och andra varor.
Vi hämtar även böcker, konstverk och nyttiga uppfinningar från andra länder. Sådant har vi ännu ganska litet att sända härifrån dit; men med varje år får vi mera.
I jämförelse med den övriga världen är vårt land fattigt och avlägset. Vi har visst ingen orsak till högmod. Vi måste vara ödmjuka, arbetsamma, sparsamma och läraktiga, för att inte färgstofter. Från Kina hämtar vi nödgas bero av andras gunst. Men detta hindrar oss inte att älska vårt land mer än något annat land i världen. Det är dock vårt eget land och vårt hem. Och inget land är så skapat efter vårt sinnelag, såsom vi är vana alltifrån barndomen. Reser någon av oss till främmande land och har allting gott och vinner lycka och rikedom, så trivs han likväl inte länge där. Efter någon tid börjar han längta tillbaka till detta fattiga land igen, och han förstår, att här finns dock mycket gott som inte finns i andra länder. Därför må ingen lättsinnigt och oförnöjt flytta till främmande land. Vad han än må vinna där, har han dock förlorat ett som aldrig kan ersättas, och det är hans fädernesland.
Såsom en fågel, den från sitt näste viker, alltså är en man, som från sitt rum (sitt hemland) viker. Sal. ordspr. 27: 8.
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavnings- och kommateringsregler. Verbböjningen har också moderniserats (t.ex. är i stället för äro). En del allmänspråkliga ord som i dag anses ålderdomliga har ersatts med nutida varianter (t.ex. inte i stället för icke). Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
3) Topelius finlandsbild var starkt nationalromantiskt färgad och genomsyrad av hans kristna tro. Hittar du exempel på detta i textutdraget?
Till exempel:
- Gud har skapat alla länder olika.
- Det är Guds vilja att länder ska samarbeta med varandra och hjälpa varandra och gynnas av varandras styrkor. Det kristna kärleksbudskapet ”Du ska älska din nästa” finns med i texten (...nu tvingas människorna att lära känna varandra och hjälpa varandra, på det att alla må älska varandra som bröder).
- Finländarna är skapade att bo i Finland och skulle inte trivas i andra länder. Finland är fattigt, kargt och avlägset, men ändå ett älskat hem. Topelius varnar finländare från att flytta bort.
- Ordet ”fosterland” finns med.
4) Topelius understödde tanken på en självständig, tvåspråkig nation. Hittar du exempel på detta i textutdraget?
Till exempel:
- Han hänvisar till Finland som ett land. Ryssland nämns som ett grannland. Också Estland och Lettland nämns som länder, trots att de liksom Finland var delar av det ryska imperiet.
- Topelius omnämner Finland som ”vårt eget land” och ”vårt hem”.
- Finsk- och svenskspråkiga nämns inte i texten. Istället talar Topelius om ”vi”, som är alla som bor i Finland oberoende av språk och kultur. Texten manar till enighet och fosterlandskärlek. Vi ska samlas kring nationen Finland, inte kring våra egna språk, kulturer och traditioner.
6) Topelius talar om vikten av växelverkan mellan olika länder. Vilket utbyte har, enligt Topelius, andra länder av Finland respektive Finland av andra länder?
Till exempel:
- Finland framställs som ett agrart land som i många avseenden är mindre utvecklat än andra länder i Europa. Finland saknar många råvaror och det tekniska kunnande som krävs för att till exempel tillverka maskiner. Finland är fattigt och avlägset och beroende av handel med och välvilja från andra länder.
- Finland exporterar skogsprodukter som tjära, plankor, bräder, ved samt smör och fisk till andra länder.
- Finland importerar salt (England, Portugal och Italien), spannmål (Ryssland), järn (Sverige), sill (Norge), maskiner (England), tyger, frukter och vin (Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien), kaffe, socker, bomull och färg (Amerika), te (Kina), kryddor (Ostindien), böcker, konst och nyttiga uppfinningar.
7) Ta reda på vilka Finlands viktigaste export- och importprodukter är i dag. Kan man genom att jämföra exporten och importen i Finland på 1870-talet med i dag dra några slutsatser om hur Finland har utvecklats under de senaste 150 åren?
Till exempel:
- 1870: Importen är större än exporten, Finland importerar livsmedel, råvaror och tekniskt kunnande från andra länder. Utan spannmål från andra länder skulle vi svälta ihjäl. Exporten består uteslutande av jord- och skogsbruksprodukter. Finland var ett u-land.
- I dag: Exporten är betydligt större. Skogsindustrin står fortfarande för en stor andel av exporten, men i dag exporteras förädlade varor som kräver stort tekniskt kunnande av våra skogsbolag. Även inom andra industrigrenar produceras tekniskt avancerade varor. Vi importerar väldigt mycket kläder, livsmedel, teknik och energi, vilket visar att Finland är ett konsumtionssamhälle där folk har råd att köpa varor och tjänster. Vissa saker som till exempel exotiska frukter, kaffe, vin, te, kryddor och bomull som Topelius nämner går inte att producera i större utsträckning i Finland och importeras fortfarande.
- Slutsatser: Finland har utvecklats från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste länder. Fortsättningsvis är vi mycket beroende, kanske till och med ännu mera beroende än tidigare, av andra länder i världen. Utan en fungerande utrikeshandel skulle Finland fortfarande vara ett av världens fattigaste länder.
1) Sammanfatta i 3–5 punkter Topelius viktigaste tankar om länder och folk i textens andra stycke. (Ordspråket utgör inte ett stycke)
Fundera t.ex. på:
- Vad säger Topelius om länder och människor?
- Vad säger Topelius om olikheter länder och folk emellan?
- Hur ska vi förhålla oss till varandra enligt Topelius?
2) Sammanfatta i 3–5 punkter Topelius viktigaste tankar om fosterländskhet i textens sista stycke.
Fundera t.ex. på:
- Hurdana ska finländarna vara?
- Hur ska finländarna förhålla sig till sitt fosterland?
3) I Boken om vårt land samsas många läroämnen i samma text. Vad ska skolbarnen lära sig genom texten?
Fundera t.ex. på:
- Vad ska de lära sig om geografi?
- Om värderingar?
- Om import och export?
4) I början av texten finns ett finskt ordspråk som Topelius översatt rakt till svenska. Hur tolkar du det? Hur lyder ordspråket på finska?
Fundera t.ex. på: Vad representerar smultronen och blåbären, tror du?
På finska lyder ordspråket: ”Oma maa mansikka, muu maa mustikka”. Ett svenskt ordspråk med likartad betydelse är ”Borta bra men hemma bäst”.
5) Lever några av Topelius tankar kvar i vår tid? Diskutera.
6) Tänk dig att du är på skolutbyte i ett europeiskt land. Du har fått i uppgift att presentera ditt hemland Finland för dina kurskamrater. Vad lyfter du fram som Finlands styrkor? Gör en kort presentation (på 3–5 minuter) med åskådningsmaterial.
Tips! Tänk på mottagaren: hur gör du din presentationen tydlig med hjälp av åskådningsmaterialet? Åskådningsmaterial kan bl.a. förtydliga presentationens struktur, konkretisera innehåll, exemplifiera och skapa kontext för det som du berättar.
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018