Åren 1842–1860 var Zacharias Topelius redaktör för Helsingfors tidningar (HT). Tidningen utkom två gånger i veckan och lästes i första hand av borgerskapet i Helsingfors. Topelius skrev en stor del av texterna i tidningen själv och många av hans mest kända noveller, sagor och dikter publicerades första gången i HT. Många av novellerna skrevs i brevform, till exempel Simeon Levis resa som gick som en följetong i HT 1860. I novellen besöker juden Simeon Levi städer i ett framtida Finland. Han beskriver sina upplevelser i brev hem till sin rabbi, en religiös ledare inom judendomen. Novellen är daterad år 5 870 enligt den judiska tideräkningen och 1900 enligt den gregorianska kalendern, det vill säga 40 år framåt i tiden.
År 1860 då Topelius skrev om Simeon Levis resa hade den industriella revolutionen ännu inte startat på allvar i Finland. Ångmaskiner var till exempel ännu inte tillåtna. I novellen visionerar Topelius om ett framtida modernt och industrialiserat Finland. 1860-talet var en viktig vändpunkt i Finlands historia. År 1863 sammankallade kejsar Alexander II lantdagen i Finland efter en paus på över 50 år och ett omfattande reformarbete startade. Man brukar säga att grunderna för det moderna Finland lades med de reformer som möjliggjordes då.
Läs mera om samhällsutvecklingen i Finland under 1860-talet i historia kurs 3.
Tredje brevet
Brahestad 1 juni 5 870.
Rabbi!
Din tjänare lämnade i dag med mycken saknad Uleåborg och var två timmar därefter i en liten stad om 7 000 invånare vid namn Brahestad. Under vägen passerades en vidsträckt, med konst vattnad äng av 144 (eng.) qv.mils yta, avbruten av fem eller sex stora, välbyggda mejerier. Brahestad exporterar från denna trakt många tusen lispund ypperligt smör till England och Ryssland, inlagt i kaggar av asp, för vilket ändamål hela skogar av denna trädsort underhålls. Talg, hudar, horn och benmjöl utgör stadens övriga bästa exportartiklar.
Din tjänare var här i tillfälle att se någonting ganska gammalmodigt, nämligen ett ångväveri för tillverkning av näsdukar. Detta folk står i allting efter sin tid. Din tjänare såg i Uleåborg en vattenkvarn, vilket dock kunde försvaras med nödvändigheten att inte låta en stor vattenkraft gå till spillo; men en ångmaskin tjugo år sedan Eriksons varmluft i hela världen utträngt ångan, denna syn, rabbi, hade nästan förlett din tjänare att utbrista i en högst opassande munterhet.
För övrigt står denna stad i många stycken efter Uleåborg, bland annat också däri att gatorna här är belagda med ohuggna besvärliga gråstenar, men i Uleåborg med asfalt, och att Brahestad lyser upp sina gator med trädgas, medan Uleåborg begagnar det elektriska ljuset. Människorna har här i Finland en besynnerlig sed att ta hatten av sig, när de hälsar varandra, vilket torde få tillskrivas ett behov av frisk luft, i anseende till deras långa hårväxt. De är för samma orsak, likasom Israels hjälte Simson, otroligt starka och har för sed att ta en främling i handen, så att denna ledamot kommer i fara att lossna ur sina fogningar. Man berättar att de stundom plocka av varandras armar som flugvingar; men din tjänare kan inte annat betyga än att de är ett ganska godsint folk. Brahestad torde knappast behöva pengar, emedan det därav har nog till husbehov.
Sedan några år skyddas hamnen av en långt framspringande damm med vackra björkplanteringar, vilket ger en mycket prydlig anblick.
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavnings- och kommateringsregler. Verbböjningen har också moderniserats (t.ex. är i stället för äro). En del allmänspråkliga ord som i dag anses ålderdomliga har ersatts med nutida varianter (t.ex. inte i stället för icke). Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
1) Simeon Levi beskriver Uleåborg som en modern industristad. Lista alla saker i Uleåborg som han upplever som moderna.
Till exempel:
- Det finns gator av asfalt samt elbelysning.
- Mellan städerna ser Levi en konstbevattnad äng och flera ståtliga mejerier.
- Det finns en vattenkvarn i Uleåborg, vilket Levi uppfattar som omodernt, men kvarnen försvaras med att mycket energi från forsen annars skulle gå förlorad.
2) I brevet beskrivs Brahestad som en omodern stad. Lista alla saker som gör Brahestad till en mindre utvecklad stad än Uleåborg.
Till exempel:
- Gator av ohuggen gråsten och gasbelysning.
- Ett ångväveri som drivs av en ångmaskin istället för en varmluftsmaskin.
- Staden exporterar främst animalieprodukter från jordbruket (smör).
3) Vilka uppfinningar och företeelser som nämns i brevet fanns inte i Finland år 1860 då Topelius skrev texten?
Till exempel:
- Ångmaskin (uppfanns 1789 men tilläts först 1863 i Finland).
- Handel och hantverk var förbjudet på landsbygden före 1863. Endast så kallade stapelstäder fick handla med utlandet före 1863. Åbo, Helsingfors och Viborg var de enda stapelstäderna i Finland.
- Moderna mejerier fanns ännu inte 1860 och smörproduktionen var mycket ringa i Finland.
- Bönderna odlade i första hand råg, som var mycket frostkänslig.
- Asfalt började användas i början av 1900-talet.
- Gaslyktor var mycket ovanliga ännu 1860, glödlampan var ännu inte uppfunnen.
4) Hur beskriver Simeon Levi finländarna?
Till exempel:
Långhåriga, starka och godsinta.
5) Vad tror du var Topelius syfte med denna text?
Tänk till exempel på följande:
- Var Topelius nöjd med samhällsutvecklingen i Finland?
- Hur uppfattade han att utvecklingen gick i förhållande till andra länder i Västeuropa?
- Vad ville han förändra i fråga om handel?
- Vad ville han förändra i fråga om lantbruk?
Till exempel:
Topelius var otålig på samhällsutvecklingen i Finland. Han tyckte att Finland var omodernt i förhållande till andra länder i Västeuropa och ville skynda på samhällsutvecklingen. Simeon Levis resa kan ses som kritik mot det omoderna samhället där möjligheterna till handel och företagsamhet var begränsade. Topelius ville till exempel att jordbruket skulle förnyas och att bönderna skulle börja fokusera på djurhushållning och smörproduktion istället för att odla råg. Han ansåg att Finlands klimat inte lämpade sig för rågodling.
6) Skriv ett eget brev daterat fyrtio år framåt i tiden där du beskriver hur din egen ort har utvecklats.
Ta till exempel fasta på följande:
- Hur bor vi?
- Hur reser vi?
- Vad tillverkar vi?
- Vilka energikällor använder vi?
- Vad konsumerar vi?
- Vad äter vi?
- Hur klär vi oss?
- Vad roar vi oss med?
- Hur mår vi?
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018