I egenskap av redaktör för Helsingfors Tidningar (HT) var Topelius väl bekant med vad som hände i andra europeiska länder. I HT refererades ofta utländska tidningar, men Topelius gjorde det ofta i brev eller diktform. I dikten Lovsång i hungeråret 1847 som skrevs samma år beskriver Topelius vänsterradikaliseringen och upprorsstämningen i Europa. I dikten läser en man i Finland, kanske Topelius själv, om de politiska händelserna på kontinenten i en dagstidning. Sedan somnar han och börjar drömma om vad som kommer att hända i Finland. Dikten är skriven på hexameter och är ett epos i miniatyr. Ett epos är en längre berättelse skriven på vers. Här presenteras endast första delen av dikten.
Texten behandlar följderna av missväxten och hungersnöden i Europa under senare delen av 1840-talet. Irland och Skottland drabbades speciellt hårt av en omfattande potatispest. Över en miljon irländare svalt ihjäl åren 1845–1847. En följd av den svåra hungersnöden var massemigrationen till Amerika som tog fart. Vissa åkte frivilligt, andra tvingades ombord på fartyg med destination Nordamerika av godsägare som vräkte familjerna från deras torp då de inte längre kunde betala arrende (dvs. ersättning för rätten att bruka godsägarena mark).
Ett annat resultat av hungern var stora folkresningar och uppror. År 1848 brukar kallas ”Det galna året” på grund av den revolutionära stämning som rådde i Europa. Arbetare, bönder och borgare gjorde revolution i många länder. De vände sig mot godsägare och kungar och krävde mat, skattelättnader, frihet och rätten att få delta i landets styre. Samma år skrev Friedrich Engels och Karl Marx Det kommunistiska manifestet. År 1848 brukar betraktas som en fortsättning på franska revolutionen 1789.
Läs mera om franska revolutionen, massemigrationen till följd av hungersnöden, kommunismen och det galna året 1848 i historia kurs 4.
Lovsång i hungeråret 1847.
Där i min ensliga dal vid stranden av glimmande insjön
Stilla jag satt en dag och såg de mognande fälten,
Åkerns böljande guld och ängens vänliga grönska,
Ringa all levnadens harm och världens oro mig brydde.
Posten var kommen nyss; matt dröjde mitt flyktiga öga
Än vid en fejd uti Schweiz, den senaste tidning förtäljde,
Än vid ett ljungande skämt från Vesuvens glödande läppar,
Än vid en blixt från vulkanen Paris, som då mullrade redan.
Lätt jag det gick förbi, lätt rörde en ömkan mitt hjärta,
När ifrån Irlands fält, från Frankrikes dalar och Tysklands
Nådde det gräsliga anskri hit upp av smäktande hunger.
Gud mig det tillgiv, jag tänkte därpå, som mättade mannen
Drager vid nödens anblick en suck och gäspar i tysthet.
Björkens skugga var sval, där jag satt i den kvalmiga middag;
Kom så på ögonlocken en tyngd, och jag halkade sakta
Ned uppå gräsets blomstrande bädd, som när på vulkaners
Skälvande fot en pilgrim trygg sin siesta njuter.
Trädde så fram i drömmars dräkt för mitt häpnande öga
Hemska gestalters mängd. Miljoner höljda i trasor
Sträckte förtvivlade armar mot skyn, anropande himlen.
Ack och himlen var stum; där föll ej, som fordom, en manna
Riklig, ljuvlig i hungerns kval och öknarnas hetta.
Brännande solen såg på de vissnade skördar. En demon
Rörde all fältens frukt med förruttnelsens giftiga ånga.
Ha, jag kände hans drag, mordängelens gräsliga anlet,
Där han härjande gick kring fordom yppiga länder.
Sådan gick han ock förr kring Finlands älskade bygder;
Hunger så var hans namn! Han gästade länge i kojan,
Kojan – ack, i Suomis land, där ser man så sällan
Gyllene armod i stolta palats. Där gömmes i kojor
Hjärtats skatter och trohets guld och silvrade sånger.
Men han nådde dock dit, den bleke Hungern, han tärde
Släkte från släkte på folkets märg; okänd var han aldrig,
Kom dock stundom mer bister än förr, som isande nordan,
Slog hela nejder med nöd, kringströdde kring vägar och stigar
Tusende tiggares hop – förvildade seder och sinnen …
Och nu nalkas han hit (så syntes i gycklande drömmen).
Nog han härjat i söder ren; .. ett steg över haven …
Finland når han … luften är mörk, det brusar i vågen,
Hemsk går en klagan i furornas sus. Ut störta ur kojan
Män, som ett smaklöst bröd av skogarnas bark sig bereda,
Kvinnor med slocknande blick, att baka den malade halmen …
Fåfängt! Han blidkas ej, den rasande demon, han ryter
Högt efter rov, som isarnas ulv. Vansinnigt begäret
Byter det mildaste lamm till en vild bloddrypande tiger.
Där en far, som rycker sitt bröd från den hungrande sonen,
Där en son, som röjer ur väg den kostsamme fadren;
Där ett barn, som sliter med kyss ett stycke av modrens
Blödande kind, och modren själv, som – höjd av förtvivlan! –
Stillar sin hunger med dottrens lik, den tvinade spädas,
Blödande, döende, dödande …
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavningsregler. Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
1) Vilka länder nämns i den post som diktens berättare tar del av och hur beskrivs läget i länderna?
Till exempel:
- Strider och oroligheter i Schweiz, Neapel (Vesuvius), och Paris.
- Situationen liknas vid vulkaner inför ett utbrott.
- På Irland, i Frankrike och Tyskland råder hungersnöd.
2) Hur ser framtiden ut i Finland i berättarens dröm?
Till exempel:
Det råder fred i Finland och skörden ser ut att bli bra, men oroligheterna och hungersnöden kan sprida sig till Finland. Då måste folket äta bröd av halm och bark. Vägarna kommer att fyllas med tiggare. Föräldrar och barn kommer att vända sig mot varandra och döda varandra i kampen om mat. Många kommer att dö.
3) För Helsingfors Tidningar (HT) skrev Topelius de s.k. Leopoldinerbreven, som blev mycket populära. Det var en slags kåserier i brevform. Breven är riktade till den fiktive löjtnanten Leopold som tjänstgör i Grusien eller Bessarabien och en gång i månaden får brev från hemstaden. Breven innehåller en koncentrerad dos lättsamt framförda nyheter och små slängar till helsingforsarna eller till konkurrerande tidningar – eller anspelningar på censuren som sätter käppar i hjulet för redaktören.
Läs följande utdrag ur det Leopoldinerbrev som publicerades i HT 5 januari 1848. Hur beskriver Topelius situationen i Europa och Finland?
De flesta av Europas folk ha blifvit hårdt hemsökta af hunger och dyr tid, sådan icke varit i mannaminne. Nöd, oro, våldsgerningar, upplopp, förslappning af samhällets band, hämmande af civilisationens välgerningar, nedstämning af handel, industri och allmänt vålstånd, hafva flerstädes varit följder af denna hungertid; smittosama sjukdomar hafva sällat sig dertill och bortryckt tusende. Politiska oroligheter ha i flera länder ökat betrycket och oredan, ty ehuru året 1847 i den europeiska samtiden antecknas som fredsår, emedan intet krig utbrustit staterna emellan, ha likväl sex af Europas skönaste länder *) härjats af inbördes fejder, ofta mera förstörande än de mot en utländsk makt. Och i de länder, hvilka förskonats från dessa olyckor, ha tvedrägt, partier, penningebrist och missnöje ofta stört det lugn, som alstrats af en lyckligare yttre ställning.
Under allt detta har Finland i sin gömda vrå af verlden genomlefvat ett år af ostördt inre och yttre lugn; det har haft sin tarfliga bergning och jemväl kunnat dela sina lifsmedel med den hungrande utlänningen; det har, med förtroende till sin styrelse, kunnat använda alla sina krafter på sin andliga och materiella förkofran. I sanning oskattbara fördelar, när man ställer dem i bredd med så många andra länders lidanden och bekymmer! Skulle man icke tacka försynen för så stora välgerningar och deraf hämta anledning att icke knota öfver hvad äfven här kan vara bristfullt och i behof af tidsenlig reform!
*) Nemligen Portugal, Spanien, Italien, Grekland, Turkiet och Schweitz.
Till exempel:
- Europa: Upplopp, våld, sjukdomsepidemier, avstannad handel och massdöd till följd av svår hungersnöd. Inbördeskrig i flera stater.
- Finland: Ingen missväxt i Finland och heller inga oroligheter.
4) Ta reda på mer om revolutionerna år 1848 i några av Europas städer/länder. Sammanfatta med egna ord något som demonstranterna krävde.
Tänk till exempel på följande:
- Vilket var ditintills det dominerande statsskicket?
- Hur etablerade och gedigna var staterna?
- I vilka länder skedde större omvälvningar?
- Hur mycket inflytande hade de flesta människorna?
- Vem ägde respektive brukade marken?
- Fanns det god tillgång på föda?
Till exempel:
I flera länder demonstrerar folket mot de enväldiga kungarnas stora makt – i Frankrike tvingas kungen avgå, i Danmark skrivs en ny grundlag där enväldet upphör, men i Österrike stärker kejsaren sin makt.
Bland de italienska och tyska furstestaterna kräver demonstranter att folk som talar samma språk ska enas till en nationalstat. Italien enas 1848.
I alla länder demonstrerar bönderna mot det förtryck de utsätts för av godsägarna. Livegenskapen upphör i Österrike och de franska och irländska böndernas ställning förbättras något.
I alla länder kräver hungriga och förtryckta människor mat och större friheter.
5) Ta reda på mer om situationen i Finland 1848. Sammanfatta med egna ord.
Tänk till exempel på följande:
- Under vilket styre lydde Finland? Vad hade Finland för status?
- Hur skulle en revolution i Finland ha kunnat påverka Finlands status?
- Hur förhöll sig Topelius och andra ledande finländare till styret respektive tanken på en revolution?
- Vad hände detta revolutionens år i den finländska huvudstaden?
Till exempel:
Finland var en autonom del av det ryska imperiet. Ledande finländare vid universitetet i Helsingfors, bland andra Topelius, var rädda för att revolutionerna skulle sprida sig från Europas storstäder till Helsingfors. De var rädda för att reta upp kejsaren och äventyra Finlands autonomi. De ordnade en fest till den ryska kejsarens ära den 13 maj 1848 (Floradagen). Under festen sjöngs Runebergs dikt Vårt land första gången. I dikten hyllades fosterlandet utan att kejsaren kritiserades. Helsingfors var den enda huvudstaden i Europa där studenterna hyllade sin kejsare 1848.
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018