Topelius hade en stark gudstro och kärlek till fosterlandet och småfåglarna fick ofta representera både det religiösa och fosterländska budskapet i många av hans dikter och sagor. En av Topelius mera kända fåglar är Sylvia, som agerar berättarröst i dikten En liten flickas klagan för Sylvia i skogen. Den första versionen av dikten är daterad 1853 i Janakkala i Tavastland, som familjen Topelius passerade då de reste mellan Nykarleby och Helsingfors. Det året var det svår hungersnöd i hela Finland. De två föregående somrarna hade varit kalla och torra. Det innebar att det fanns begränsat med utsäde våren 1853. Sommaren blev också torr och kall. Dessutom förstördes en stor del av råg- och vallodlingarna av växtparasiten ängsmask.
Perioden 1350–1860 inträffade regelbundet svåra missväxtår till följd av kall väderlek på norra halvklotet. Medeltemperaturen var lägre än i dag och tiden brukar kallas lilla istiden. Hunger och undernäring var normaltillstånd för majoriteten av Europas folk och livet var en ständig kamp för överlevnad. Samtidigt hade man en stark gudstro. Man både litade på Gud och fruktade honom. Missväxt sågs som Guds straff eller hans sätt att pröva folket. Europas sista stora hungerskatastrof orsakad av vädret inträffade under senare delen av 1860-talet. Värst var situationen år 1868 då över åtta procent av Finlands befolkning, 100 000 personer, dog. Läs mera om de svåra nödåren i Europa under 1800-talet i historia kurs 1.
En liten flickas klagan för Sylvia i skogen.
Och jag satt där så säll
I den strålande kväll,
Och jag sjöng huru solen gick ned,
Och jag sjöng ej allen,
Där var sång i var gren,
Hela skogen han kvittrade med.
Och i fåglarnas låt
Så förnam jag en gråt
Av en liten en flicka på mark;
Hennes kind var så vit,
Och hon bet på en bit
Av det hårdaste bröd utav bark.
Och jag kvittrade glatt:
Varför gråter min skatt?
Och hon sade: vad stör det din lust,
Du, som plockar din mat
Ur de bräddade fat,
Ur de knoppande topparnas must?
Men en sten är mitt bröd,
Och jag biter med nöd,
Och min tand rår ej mera därpå.
Och Gud nåde så visst,
I vår stuga är brist,
Och i höst blir ej bättre ändå.
Ty Guds nådiga hägn
Ger ej åkrarna regn,
Och all jordenes sköte är torrt;
Och den glimmande skyn
Uppå himmelens bryn
Ilar utan välsignelse bort.
Har i bibeln du läst
Om den flygande pest,
Som förödde Egyptie land?
Så en mask i sitt stoft
Äter ängarnas doft,
Och de svedas som eld av hans tand.
På de gulnade fält
Ryter hjorden av svält,
Och de sinade spenar ge blod,
Och vår lada är tom
Och vi vänta en dom
För vår otack, när tiden var god.
Ty mitt fädernehus
Är i synder och rus,
Och min moder har klagat sin nöd:
Till ett gift ha vi rett
Det som Gud har oss gett
Till vårt signade dagliga bröd.
Ja det allt vi förskyllt,
Och vårt mått är ej fyllt,
Ty de flyga de sorgliga bud.
O du fågel i topp,
Och du sjunger om hopp,
Och du tröstar ännu uppå Gud!
Vid hon talade så,
Runno tårarna små
På den brödbit hon bar i sin korg;
Och så mjuknade den,
Och så bet hon igen,
Och så glömde hon hela sin sorg.
Och jag kvittrade: mod!
Gud är mäktig och god,
Och han saltar med tårar ditt bröd,
För att göra det mjukt,
När ditt hjärta är sjukt,
Och så gör han med all vår nöd.
18 Juni 1853.
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavningsregler. Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
1) Vem är berättaren i dikten?
Fågeln Sylvia. Man kan också tänka sig att fågeln Sylvia är en representant för en högre makt.
2) Varför gråter flickan i skogen?
Till exempel:
Hon är hungrig och rädd. Hon har bara en hård brödbit av bark att knapra på. Hennes tänder har gått sönder av det hårda brödet. Hennes familj svälter och all skörd har blivit förstörd av torka och ängsmask. Familjen kommer inte att ha mat över vintern. Korna ger inte längre mjölk då familjen inte har något hö att ge korna.
3) Varför tror flickan att Gud straffar familjen?
Till exempel:
Pappan har tillverkat brännvin av säden som borde ha malts till mjöl.
4) Vad uppmanar berättaren flickan att göra i slutet av dikten?
Till exempel:
Hon ska lita på Gud som bara prövar sitt folk. Om hon har en stark Gudstro kommer hon att klara prövningarna.
5) Fundera kring svaren du gav i uppgift 2–4. Vad ger dikten för bild av dåtidens vardag? Vad säger dikten om hur man borde leva? Om dikten var nyskriven, skulle den ha slagkraft hos dagens publik/läsare?
6) Läs brevet från Johan Bäckvall till Zacharias Topelius den 30 januari 1857 och sammanfatta läget i Kuolajärvi, Sodankylä och Kittilä församlingar.
Tänk till exempel på:
- Hur beskriver Bäckvall situationen i norra Finland för Topelius?
- Varför är det brist på föda?
- Vad äter människorna i de socknar som Bäckvall har besökt?
- Vad kommer att hända med människorna under vintern?
- Vad föreslår Bäckvall att man borde göra för att hjälpa människorna?
7) Varför var finländarna så sårbara för missväxt under 1800-talet och varför svälter inte längre många människor ihjäl efter kalla, torra eller regniga somrar?
Tänk till exempel på:
- Vad odlade/odlar man?
- Hur odlade/odlar man?
- Vad åt/äter folk?
- Hur har handeln utvecklats?
- Hur stödde/stöder staten folk som led/lider nöd?
- Hur var/är sjukvården ordnad?
- Hur stora var/är familjerna?
- Hur bodde/bor man?
Här är några nyckelord som ditt svar kan innehålla:
tegskifte, storskifte, täckdikning, växtförädling, växtskyddsmedel, konstgödsel, spannmålsmagasin, specialisering, globalisering, frihandel, förbättrade kommunikationer, socialskydd, folkpensionsanstalten, familjeplanering, hygien, vaccin.
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018