Zacharias Topelius är en mycket mångsidig lyriker. Han har bland annat skrivit kärleksdikter, naturlyriska dikter och fosterländska dikter. Bland hans verk finns också prosalyrik. Många dikter har tonsatts och sjungs fortfarande, t.ex. psalmer som Giv mig ej glans och barnvisor som Sov du lilla videung.
Topelius dikter uttrycker ofta en stark naturkänsla och en innerlig religiositet. De starka känslouttrycken gör honom till en typisk romantiker.
Romantikerna drogs ofta till folklore, vilket hos Topelius syns t.ex. i verk som Respolska (1846), som utgår från en gammal svensk folkmelodi. Folkmelodin ingick i en pjäs som spelades i Helsingfors 1846. I pjäsen har melodin fått ord av August Blanche, och det är denna version som Topelius har inspirerats av. Vissa ord är direkt lånade ur Blanches sångtext, t.ex. ”hej” och ”rask”.
Respolska är en fartfylld vintervisa som sjungs än idag med Topelius ord. Den har en väldigt tydlig rytm. Läs den gärna högt för att lyssna in rytmen.
Respolska.*
Klang, min vackra bjällra, i den sena kväll!
Spring, min raska fåle, över mo och fjäll!
Hemåt ila vi med vindens snabba fart,
Där så vila vi i mjuka armar snart,
Och vår lycka ingen må förtycka.
Alla kvällens norrsken flämta där i skyn,
Alla sälla minnen skämta för min syn; –
Klang, min vackra bjällra i den sena kväll!
Spring, min raska fåle, över mo och fjäll!
Hemåt ila vi med vindens snabba fart,
Där så vila vi i mjuka armar snart,
Och vår lycka ingen må förtycka.
Ratsch! det sprakar nog en frost i björk och tall;
Kratsch! ett brak i skogen bådar furans fall;
Granens långa skuggor darra lätt på snön,
Yvig är dess päls och varje kvist är grön,
Skogens kung är evigt ung och fager.
Tusen, tusen stjärnor gnistra i hans hår,
Ingen kung på jorden sådan krona får;
Ratsch! det sprakar &c.
Hej galopp! det går på insjöns silvertak;
Hejda loppet ej för varje liten vak!
Långa djupa fjärdar brusa under oss,
Många ljuva världars ljus i stjärnors bloss
Vackra glimma uti isens strimma.
Höjden är så klar, och klart är djupet ock:
Dö, det är visst gott, men leva bättre dock;
Hej galopp &c.
Klang, min vackra bjällra, glatt i kvällens ro!
Spring, min raska fåle, över fjäll och mo!
Första morgonstråle randas i vårt hem,
Alla skogar småle, och vi le åt dem;
Om vi stjälpa, det kan ingen hjälpa.
Syns ett ljus ej glimma i den mörka däld?
Är det hemmets skimmer eller stjärnans eld?
Klang, min vackra bjällra, glatt i kvällens ro!
Spring, min raska fåle, över fjäll och mo!
Första morgonstråle randas i vårt hem,
Alla skogar småle, och vi le åt dem;
Om vi stjälpa, det kan ingen hjälpa.
1846.
* Melodin, en svensk polska, finns anbragt i »Läkaren» av Blanche. Första stavelsen i de två första raderna av varje vers accentueras skarpt och raskt. Allt det följande binds samman legato.
Lägg märke till att texten har moderniserats enligt nutida stavningsregler (t.ex. bjällra i stället för bjellra). Den ursprungliga texten kan du läsa på faksimilerna (bilderna på boksidorna). Du kan också läsa originalet på topelius.sls.fi.
1) Vad handlar dikten om på ytplanet?
Till exempel:
En resa hemåt genom vinternatten.
2) Hur rimmar dikten? Identifiera rimflätan.
aabbxcc
Till exempel:
kväll
fjäll
fart
snart
förtycka
skyn
syn
3) Respolska är en fartfylld visa. Vad är det i texten och rytmen som ger det intrycket? Se t.ex. på ordval.
Till exempel:
- Betoningen av det första ordet på varje versrad ger en taktfast rytm.
- Utrop som klang, spring, hej galopp är uppmaning till rörelse.
- Ordval som spring, ila, vindens snabba fart, raska fåle, flämta, darra och brusa uttrycker en känsla av fart.
4) Topelius använder sig flitigt av besjälning och personifikation i dikten. Plocka ut minst tre exempel och förklara vad som menas med dem.
Till exempel:
- kvällens norrsken flämta (besjälning)
- Granens långa skuggor darra lätt på snön (besjälning)
- Yvig är dess päls och varje kvist är grön (besjälning)
- Skogens kung är evigt ung och fager (personifikation)
- tusen stjärnor gnistra i hans [skogens konungs] hår (besjälning)
- Alla skogar småle (besjälning)
5) Vilka känslor lyfts fram i dikten? Hur syns det i språket?
Till exempel:
- längtan efter hemmet, t.ex. ”hemåt ila vi med vindens snabba fart”
- förväntan inför en hemkomst, t.ex. ”Första morgonstråle randas i vårt hem”
- lycka att få vila hemma, t.ex. ”Där så vila vi i mjuka armar snart”
- njutning i färden, t.ex. ”Alla skogar småle, och vi le åt dem”
6) En pastisch är att på ett positivt sätt härma en författares eller konstnärs stil. Det här var en vanlig metod att öva upp sin skrivskicklighet under Topelius tid. Utgå från en av stroferna i Respolska och skriv en pastisch med samma rytm och känsla som i Topelius dikt. Utgå från vår moderna tid. Vilket färdmedel använder du?
Tips! Använd gärna bildspråk, t.ex. besjälning eller metaforer. Försök få fram längtan och glad förväntan.
© Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018