Åren — MÅrten
ögonen på alla som hängde där. Kiosken ritades av
arkitekten Eero Urpola med tanke på OS i Helsingfors
, som sedan inte blev av. Det är den enda av hans
kiosker som hann uppföras, Urpola själv stupade i vinter-
krigets inledningsskede, endast tjugoåtta år gammal.
Kollegan Gunnar Taucher ritade vid samma tid en rad
stilmässigt besläktade kiosker, som sedan byggdes på
femtiotalet och varav ett tjugotal fortfarande står kvar på
olika håll i stan.
År är det tvåspråkiga Helsingfors som präglade
min uppväxt ett minne blott. Det talas olika moders-
mål i staden, och finlandssvenskar kallas på finska nu-
mera också för su-ru, förkortning för suomenruotsalainen.
Ordet betyder även sorg, en smula ironiskt eftersom
finlandssvenskar i enkäter ofta toppar listan över lan-
dets lyckligaste medborgare, vilket sägs bero på starka
släktband och en djup samhörighetskänsla. Sannolikheten
att mina eventuella barnbarn ska konfronteras med den
verklighet jag växte upp i är med andra ord liten.
Förhoppningsvis slipper dagens svensktalande ton-
åringar i stadsdelen också ha Urpolas kiosk som ett
obehagligt riktmärke. Ja, kanske har h-ordet i framtiden
rentav raderats ur vokabulären. Man kan alltid hoppas.