17 ap r i l
Jag tänker på honom varje dag.
Dom kallar honom Benni. Idag sov
han i min famn.
Jag passade på att viska min hemlighet
i hans lilla öra. Jag finns alltid kvar
och jag fortsätter skriva.
Också när kroppen inte orkar mer.
Jag viskade att det enda man
behöver göra för att läsa det jag ser
och skriver ner, är att ta på sig
mina glasögon.
Det är en magisk skrivmaskin
och jag har aldrig berättat
om den för någon.
Bara för Benni.