1
INGEN DAGER SYNES ÄN
Roland Ström var en morgonpigg person. Inte på det där pate-
tiska sättet som vissa andra i hans ålder. De som vaknar tidigt
och är kissnödiga, uttorkade och ängsliga och inte kan somna
om eftersom de tänker på döden.
Ånej, Roland vaknade alltid tidigt och hävde sig med entusi-
asm upp ur sängen för att ta vara på den nya dagen, vinter som
sommar, vardag som helg. Helst inledde han morgonen med ett
dopp i havet. I det avseendet var vintern hans favoritårstid. Det
var väl ingen bedrift att sänka ner kroppen i -gradigt vatten
en julimorgon? Det var ju knappt så det svalkade ens. Nej, ing-
et kunde mätas mot känslan då iskallt vatten omslöt en medan
luften ovanför var ännu kallare. Varje gång man hävde sig upp
för badstegen igen var det som om hela livet gjort en omstart.
Roland älskade det, det var de stunderna han kände sig mest
levande. Om man tillät sig att vara lite klyschig kunde man säga
att han kände sig fyrtio år yngre efter varje vinterbad.
Före doppet gällde det alltid att värma upp kroppen ordent-
ligt, till exempel genom att promenera raskt. Roland tog långa
kliv, fäktade med armarna och iakttog sin egen andedräkt som
steg upp mot den svarta himlen som små molnpustar. Underbart