· 15 ·
Waldhoffers kostym. Fidde såg det som ett tecken på
att han började lära sig hur man gjorde business.
Waldhoffer lät ögonen vila på skisserna. Det här var
projektet som skulle täppa till truten på Niko Niiranen
och alla andra uppkomlingar. Och inte minst på den
egna bolagsstyrelsen.
Styrelsen för Waldhoffer Ab hade på det senaste
mötet rentav försiktigt låtit förstå att det kanske kunde
vara dags för Henrik att börja tänka på pensionering
och att helt ägna sig åt sin segling medan han ännu var
vid god vigör. Kanske en ung dynamisk kraft – se nu
hur Niko Niiranen klarar sig strålande – kunde vara
en lösning för bolagets framtid?
Henrik Waldhoffer hade nog uppfattat orden, fast
de uttalades med små bokstäver, och inte velat tro sina
öron. Han var majoritetsägare och vd och hade tagit
över då hans pappa hade gått i pension och nu täcktes
styrelsen antyda att han var ersättlig. Och det fast han
inte ens var bergsråd ännu!
I själva verket var Waldhoffer Ab efter det senaste
årets motgångar i någorlunda akut behov av pengar.
Marknaden för att bygga köpcenter var inte ljus och
staten hade dragit åt svångremmen vad gällde uppfö
-
randet av stora offentliga byggnader.
Inte ens ett sketet Guggenheim-museum hade man
lyckats få till stånd eftersom beslutsfattarna hade begått
det ödesdigra misstaget att lyssna till den allmänna
opinionen. Se där: åter ett exempel på socialism!