6
pyjamas, handduk, dagbok, bok att läsa och kanske
gosedjuret Mika. Det borde vara allt, och hade hon
glömt något skulle ändå en av mammorna gå ige-
nom väskan och se till att hon fick med sig allt hon
behövde. Det fanns faktiskt en gräns för hur mycket
ansvar man kunde lägga på en nioåring.
Maja var inte nervös inför packningen eller över-
nattningen. Det var ingenting nytt att sova borta,
det hade hon gjort massor av gånger. Övernattat
hos kompisar och sovit hos mormor och morfar när
Louise och Johanna rest bort.
Att sova borta var lätt som en plätt. Det var häs-
tarna som gjorde att hon fick ont i magen. Maja gil-
lade inte hästar, men hennes mammor hade fått för
sig att om hon bara umgicks tillräckligt mycket med
de lömska och oberäkneliga djuren skulle hon små-
ningom lära sig att älska hela hästvärlden. Så där
som Louise och Johanna gjorde. De avgudade häs-
tar så mycket att de inte kunde fatta att det faktiskt
fanns folk som inte gjorde det.
Det var konstigt det där med hästar. Maja var
verkligen ingen räddhare till vardags. Hon kunde
läsa läskiga böcker och hade aldrig trott på spöken