20
att ens märka det, tvinnar Gingers gamla grimskaft runt
handen så hårt att fingrarna blir lila.
Jag sneglar på Hannes. På väg till Thors gård satt han
avslappnat bakåtlutad med en hand på ratten. Nu är axlar-
na uppdragna och han kramar krampaktigt om ratten med
båda händerna.
– Du har samma parfym som Jovanna, säger Hannes
plötsligt. Det var nog därför som Kaamos sökte sig till dig.
Jag hade inte väntat mig att han skulle vilja prata om
henne.
– Vad var det egentligen som hände? frågar jag.
Jag kan gissa mig till svaret, men jag vill få det bekräftat.
Hannes tvekar ett ögonblick. Sedan berättar han:
– Kaamos slog över och landade ovanpå henne. Thor
nämnde ju att han har en tendens att vilja resa sig och jag
visste att det bara var en tidsfråga innan Jovanna skulle bli
skadad. Men aldrig hade jag kunnat tro att det skulle gå så
fruktansvärt olyckligt. Hon är, eller var, en otroligt skicklig
ryttare men hade maximal otur.
Hannes skakar bedrövat på huvudet. Under den snofsiga
fasaden ser han plötsligt sliten ut.
– Det största problemet nu är att jag inte kommer att
kunna sälja hästkräket. Ingen vettig förälder köper en ponny
som Kaamos åt sin unge. Och jag har varken tid eller pengar
att slösa på ett djur som inte kommer att ge mig en cent
tillbaka.
Med en suck drar Hannes handen genom håret som en-
visas med att falla fram i ögonen på honom. Sedan sneglar