MEINANDER — KALEJDOSKOPET28
ett hopp om att kunna stärka storfurstendömets autonomi, civil-
samhälle och västliga kontakter. Allt detta hade Topelius som
barlast när han den 11 oktober 1854 gick upp i katedern för att
inleda sin första föreläsningsserie, även om han som rubrik för
den valt något ytligt sett så opolitiskt som ”Finlands geografi”.
Studenterna bojkottade i början Topelius föreläsningar och
gav spridning åt den i huvudstadens svenskspråkiga kultur-
kretsar alltjämt skämtsamt odlade, onekligen smått nedlåtande
beteckningen på honom
—
”Tuppen”.
2
Att geografin är ett opoli-
tiskt ämne stämmer självfallet inte, och som många forskare
har påvisat var den rumsliga dimensionen av samhällsutveck-
lingen något som Topelius redan länge hade intresserat sig för.
Allteftersom uppståndelsen kring utnämningen av honom lade
sig blev det tydligt att det geografiska läget skulle förbli Topelius
främsta argument för särdragen och vändpunkterna i Finlands
politiska och kulturella historia.
En annan följd av denna betoning av rumsligheten var Tope-
lius levande intresse för teknologiska framsteg och vad de
kunde föra med sig, det vill säga även för framtiden. Redan i
installationsföreläsningen i maj 1854 hade han betonat kommu-
nikationernas betydelse för Finlands framtida välgång. Och när
han fyra decennier senare reflekterar över den accelererande
livsrytmen under senare delen av 1800-talet i den oavslutade
historiska novellen ”Örnen och lejonet” framhåller han inte
för intet järnvägarnas och tidningspressens integrerande och
likriktande effekter på samhället.
3
Journalistiken var som
bekant Topelius stora passion. Men hur gestaltar han järnvägens
potentialer för Finland och vad förtäljer det om hans framtids-
visioner?