HISTORIKERN SOM FUTUROLOG 31
tillstånd uppkommer”. Gamla handelscentra och rutter ska
komma att ersättas av nya och förorsaka drastiska kapitalkon-
centrationer, samtidigt som biljettpriserna rasar och varuvoly-
merna samt mängden passagerare ökar. Vad allt skulle inte detta
kräva av de nationella tull- och gränsmyndigheterna, frågar den
nyfikne Topelius och uppmanar sina läsare att hålla ögonen
uppe: ”Man beredde sig på nya och vigtiga tilldragelser!”
Topelius fingertoppskänsla var här mer träffande än han kunde
ana. En av vinnarna i denna teknologiska uppkoppling till de
globala marknaderna var de facto Finland. Även om Topelius
nästan alltid föredrog att se ljust på Finlands framtid var detta
ändå inte något som han vågade förutse i mitten av seklet. I
början av 1850-talet utarbetade myndigheterna på uppmaning
av generalguvernör Menschikoff en plan för en hästdriven
järnvägslinje mellan Helsingfors och Tavastehus. Det kejserliga
påbudet om att bygga banan kom dock först våren 1857,
8
vilket
gjorde att Topelius fram till dess tämligen försiktigt gav sitt stöd
åt järnvägsbygget.
I april 1856 utkom Topelius läsebok Naturens Bok och i den
ingår en kort beskrivning av hur ångloket fick kraft att dra sina
vagnar.
9
Vid samma tid slöts freden efter Krimkriget och strax
därefter började Topelius planera sin första resa till kontinenten
för att få nya intryck och uppslag för skriftställeriet och före-
läsningarna. Sådana fick han också rikligt av under den drygt en
månad långa turen, och från hösten lästes hans reseberättelser i
Helsingfors Tidningar under rubriken ”Söderom Östersjön”.
De politiska och kulturella intrycken dominerade i tidnings-
rapporterna. Av de frekventa breven hem till hustrun Emilie
framgår ändå att de första tågetapperna genom Tyskland var
en särskilt hisnande upplevelse för Topelius, som efter nästan