HISTORIKERN SOM FUTUROLOG 33
inte ville ”låta en vigtig fråga falla, innan derom en klar opinion
bildat sig i landet”.
12
SÄKERHETSPOLITISKA SYNPUNKTER
Som såväl Topelius som hans läsare förstod var det i realiteten de
ryska makthavarna med kejsaren i spetsen som avgjorde saken.
Och eftersom det strax därförinnan förlorade Krimkriget ännu
var i färskt minne var det uppenbart att de militära motiven
var det pådrivande skälet till det första järnvägsbygget i Finland.
Det gällde att skapa en snabb förbindelse mellan de trupper
som var stationerade i Helsingfors och Sveaborg och de som
hölls i garnisonsstaden Tavastehus, vars geografiska läge och
sjöförbindelser sedan medeltiden hade varit strategiskt viktiga i
försvaret av både västkusten och inlandet.
13
När Topelius i den tidigare nämnda artikeln ”Jernvägarnes
Betydelse för Verldshandeln” (1846) i förbigående spekulerar om
var i Finland en framtida bana skulle dras antar han att den
första sträckan skulle byggas längs kusten mellan S:t Petersburg
och Åbo.
14
Felet i denna förutsägelse var att Topelius av någon
anledning inte beaktade järnvägarnas militära funktion och
därför inte noterade att trafiken på en kustbana vore alldeles
för lätt att avskära av en landstigande fiende. Måhända gjorde
han det av pur försiktighet, eller kanske han helt enkelt då inte
ännu förmådde föreställa sig alla de destruktiva potentialer som
kunde släppas loss när allting bokstavligen gick på räls.
Våren 1857 närde Topelius hur som helst inga illusioner om
de för- och nackdelar järnvägarna erbjöd för krigföringen då han
sin vana trogen föreläste om Finlands geografi. Tio dagar efter
att den kejserliga förordningen om bygget av banan Helsingfors
—
Tavastehus hade kungjorts, det vill säga den 14 mars, kom han