s. 37

HISTORIKERN SOM FUTUROLOG 37

Topelius ofta var mån om att framhäva i sina historiska och fram-

tidsorienterade betraktelser. Ett fascinerande exempel på de

sistnämnda är novellen ”Simeon Levis resa till Finland”, tryckt

som följetong i Helsingfors Tidningar 1860. I denna ömsom iro-

niskt, ömsom kritiskt hållna berättelse föreställde sig Topelius

vad en judisk affärsman skulle rapportera om till sin rabbi vid

en resa genom Finland fyrtio år senare, det vill säga år 1900.

Nils Erik Forsgård betecknar i sin avhandling om den åldrande

Topelius världsåskådning novellen som en ”antisemitisk” trak-

tat.

Det stämmer att den maniskt lutheranske Topelius här ger

fritt utlopp för sina aversioner mot judarnas förmenta kosmo-

politism och kapitalistiska utsugarmentalitet. Men eftersom syf-

tet med Simeon Levis resa var att utreda om det lönade sig för

finanshuset Rothschild att ge statslån åt Finland eller investera

i landet utrustade han Levi med ett vaket intellekt och fin ironi,

vilket fick den judiske resenären att i realiteten framstå snarast

som prototyp för en framtidens man.

Dessutom ger Simeon Levi allmänt taget ett utmärkt vitsord

åt Finland, även om han naturligtvis ler i mjugg åt befolkning-

ens sävliga temperament och konservativa värderingar. En rad

teknologiska innovationer hade i grunden förändrat hur befolk-

ningen organiserade sin vardag, producerade och exploaterade

naturen, förde handel och kommunicerade. Inte överraskande

fäster Topelius särskild uppmärksamhet vid de vidunderliga fort-

skaffningsmedel som tagits i bruk. Järnvägarna sägs redan på

1880-talet ha börjat mista i betydelse och användes endast i lan-

dets södra och mellersta delar. De hade nämligen visat sig vara

tiofalt kostsammare att konstruera än de landsvägar som precis

som på andra håll i Europa sent omsider hade anlagts i Finland

för de ”varmluftsvagnar” som de flesta nu reste i.