TAL
14.12.75
Åsa Moberg,
Tack tack tack!
Nu måste jag bara får säga dej hur jätteglad jag blev över att
du ville plocka upp min Doris igen och det så här eftertryckligt.
Ren i våras hade jag gärna velat skriva och tacka ör din upp-
muntrande recension men kom mej inte ör, det kändes påfluget
och så lät jag bli. Nu kunde du inte ha valt ett lämpligare tillälle
att vara hygglig, jag är gräsligt lessen och alldeles nere och din
puff kom som från himlen sänd.
Det var jätteskönt ör Trevis skull också, jag har till fullo be-
gripit vilket vågspel det var ör dem att ta mej över viken och
jag har tänkt att de hyggliga mänskorna säkert ångrat sej varv
på varv.
Doris har konstigt nog tagit fart på allvar rätt långsamt, nu
seglar den i medvind. Jag har gjort en radiopjäs på den som gått
två gånger på svenska och tydligen ska till Prix d’Italia i höst
och som nu kommer på finska också. Och en TV-version finns
på burk ör att sändas i vår.
Här är en riktig klappjakt efter min nya bok, Män kan inte
våldtas heter den. Tillsvidare har bara en kvinna recenserat
den, ör övrigt bara karlar, och av dem bara en som har begripit
vad den talar om. De övriga är så ifrån sej att de tydligen inte
ens örmått sej läsa den till slut, av recensionerna att döma.
Och jag har dumt nog tagit mycket illa vid mej trots att jag