det här. Om jag gör det kommer det nog att vara bra ör mig.
Vägen mot normalitet. Jag kom på att jag sökte jobb här under
den örsta hösten som jag bodde i Drakamåla. Jag minns att
jag skrev ett personligt brev. Det var maskinskrivet och mer
överspänt än en överspänd ynglings överspända text, ur ett
verk av Dostojevskij. Han som var chef då hörde aldrig av sig.
14/6
som min mamma lämnat in på en
verkstad ör ett par veckor sedan. Hon kom då istället ut med
en ny röd skinande Skeppshult som hon köpt. Den gamla hade
ått stå där sedan dess. En sextiotalare. Den fungerar perfekt.
Steve Jobs nämnde att cykeln gör människan till ett av de
mest energieffektiva djuren. Det är otroligt att det kan vara så
mycket lättare och snabbare att cykla än att springa och gå. Jag
kom där efter en åttakilometersrunda, iörd ett svettspräckligt
linne, med långt hår och med ett par begagnade Team Sportia-
shorts från Röda korsets Kupan, dessutom veckade i linningen
med säkerhetsnål ör att hålla dem uppe. Verkstadsmännen
verkade undra vad jag var ör en. Cykeln hade de gömt undan
i en särskild avdelning ör cyklar som sannolikt aldrig skulle
hämtas upp. Det var en tidsfråga innan skrothandlare Runes-
son hade lagt beslag på dem. Folk vill ha nytt. Gärna en elcykel
ör att undvika obehag och ansträngning. Tog mod till mig och
frågade om jag kunde år sadeln höjd en bit.
Väl hemma fortsatte jag att kratta ihop gräs som slagits under
gårdagen. Det är en sorglig process att slänga ut gräs och lägga
det under träd istället ör att det kommer till nytta ör betande
djur.