rummet och nerverna, ja, de är medfödda och tillverkade av
härdat stål.
Så nu kisar Leif Storvik mot ventilationsrören i taket utan att
säga något. Han har aldrig riktigt kommit på vad han ska göra
med blicken under dessa ödesmättade stunder, han räknar för sig
själv: ”ett-konstpaus-två-konstpaus-tre …” och så drämmer han
till med fortsättningen, just då publiken fortfarande bearbetar
hans rysare om att en ny tavla kan skapas av gamla bitar:
– Det, kära vänner, det är FÖRÄNDRING!
Och han tycker sig se ett par ögonlock som flyger upp, som
övervinner dragningskraften, som återvänder, som vet att det
är i Leif Storviks PowerPoint som mänsklighetens innersta san
-
ningar egentligen finns. Ägarinnan till ögonlocken gör rentav en
anteckning på sin iStretch.
Konsult Leif Storvik känner att han återtagit kommandot.
Han ger sig själv ett välförtjänt plus i marginalen.
Hon ger honom ett långt minus.