I samma punkthus som Acke och Valter bodde Olle.
Olle var lite egen. Hela hans familj var lite egen. De var fat-
tiga, inte bara materiellt. De hade inga böcker, inga hobbyer,
inga musikinstrument, inga räknesnurror, inga synbara ideal.
De hade nog teve och möbler, men ombonat kunde ingen på-
stå att det var hemma hos Olle. Om Ackes föräldrar cyklade
ut till Seglarvik, så var det för att de njöt av frisk luft och av att
få röra på benen. Olles föräldrar hade inga alternativ, om de
inte ville cykla ner till Konsumhallen på Storgatan fick de gå.
Hemma hos Olle satt man mest.
Valter funderade på hur olika familjer kunde vara. Hem-
ma hos honom var de arbetsamma, hos Ackes tjusiga, och
hos Olles var de bara trötta och betryckta. Just därför måste
Valter gå in till Olle ibland, för att lysa upp lite i mörkret.
De står på gräset utanför punkthuset och Acke berättar för
Valter hur han seglat hela sommaren, hur han vunnit två täv-
lingar och kommit trea i två. Hans brorsa, Roy, hade vunnit
alla tävlingar han ställt upp i, pappan hade tävlat ihop med
mamman, men hon var inte så tävlingsinriktad, så de hade
som bäst blivit fyra. Hon var mest med som kuttersmycke
hade Ackes pappa tyckt, enligt Acke. Valter har varit dräng
hos mormor på bondlandet den här flyttsommaren och vet
inget om segling, men det säger han inte. Det är svårt att tala
om saker man inte vet något om, ja att alls föreställa sig nå-
got man inte har varit med om är svårt. Valter tänker att han
sätter segel, men någonstans där tar fantasin slut.
Acke berättar hur familjen seglat till en ö och lagt till där
och simmat hela dagen. Valter tänker att han måste lära sig