16
I djupet
O
m någon frågar varför jag är den bästa pärl-
fiskaren, är svaret det här:
Jag är bäst för att jag vill ha pärlorna själv.
De andra ser pärlorna som kor man kan sälja på mark-
naden eller ull som kan bli kläder, som något som gör en
rik eller åtminstone hjälper en skaffa mat på bordet. Jag
är ute efter pärlorna.
Inte för min egen skull, givetvis inte. Som alla andra
säljer jag pärlorna till uppköparna från huvudstaden, men
innan dess är de mina, bara mina. Jag ser pärlans färg
spegla sig i vattnet och känner den starka pärlemorn mot
min hand.
Pärlfiskare har ingen nytta av pärlor, de används av fol-
ket kring drottningens hov. Vi sparar på sin höjd någon en-
staka pärla som bytesvara för framtiden. Det är vår roll att
hitta pärlorna, och drottningens uppgift att använda dem.
Men innan dess tänker jag på dem som mina.
Medan jag sjunker i det turkosblå vattnet känner jag
värmen som sprider sig i bröstet. Snart är jag där, snart är