—
Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral sade den klo-
ke Brecht. Spoof citerar provinsialläkaren i Jorois som år
var inne på samma linje:
Tillgång till rent bröd finnes, men hvarmed skall den
fattige sjuke tillösa sig det? Utmerglad av sjukdomen är han
urståndsatt att arbeta, och under sådana förhållanden har
han ingen annan utväg än att, antingen svälta ihjäl, eller att
åter och åter fylla sin hungrande mage med den giftiga födan,
sålunda med säkerhet emotseende antingen döden eller ett liv av
qval och elände.
Mjöldryga är allt fortfarande en växtsjukdom att ta i beaktande
när man odlar spannmål, både för mänsklig konsumtion och
som foder. Risken är störst under år då både våren och som-
maren varit kyliga och våta. Inga utsädesbehandlingar biter på
mjöldryga. Om infektionen på ett fält är mycket omfattande
kan man tvingas bränna eller gräva ner hela skörden. Att plö-
ja djupt har en viss effekt, eftersom mjöldrygans sklerotier blir
sämre på att utveckla sporer på större djup än fyra centimeter.
Växtcirkulation och användning av lite äldre utsäde är också
bra, då sklerotierna börjar förlora sin grobarhet efter ett år. Sto-
ra mjöldrygor kan separeras enligt tyngd. Om detta inte funge-
rar kan man blöta hela skörden i en tjugoprocentig saltlösning.
Mjöldrygorna flyter upp och den övriga säden sköljs och torkas.
Idag godkänns , procent mjöldryga i rågen. Det är lite an-
nat än procent i Uukuniemi år . Det är alltså helt tryggt
att äta rågbröd.