210
Samtidigt
upplevdes starkare i det sena 1960-talets Finland än kanske någonsin
rr eller senare i landets historia.
2
Ett uppenbart skäl till detta var Finlands internationellt sett ovan
-
ligt sena och hastiga urbanisering och industrialisering, vars aktivaste
fas pågick endast i två decennier (1950–1970), då motsvarande utveck
-
ling till exempel i Sverige hade vidtagit redan på 1920-talet och fortgick
fram till 1960-talet. I motsats till de övriga nordiska länderna och Väst
-
europa genomfördes i Finland efter både första och andra världskriget
omfattande jordreformer, som dämpade de sociala motsättningarna
på samma sätt som senare tiders skattebaserade inkomstöverföringar,
men också medförde att en betydande del av befolkningen bands till
primärnäringarna.
Den senkomna strukturomvandlingen bidrog även till att den inom
industrin sysselsatta befolkningen aldrig kom att utgöra en lika stor del
av hela arbetskraften som i de äldre industriländerna. Man drog med
andra ord så effektivt nytta av den nya teknologin att majoriteten av
den arbetskraft som lösgjordes från lant- och skogsbruket genast fick
anställning inom servicesektorn. Mellan 1950 och 1970 sjönk den inom
jord- och skogsbruket sysselsatta befolkningens andel av Finlands hela
arbetskraft från 46 till runt 20 procent, medan servicenäringarnas
andel under samma tid ökade från 21 till 46 procent.
3
Det kollektiva jätteklivet från åkerkanten till kontorsbordet kan
man visserligen endast ana i de bilder som Hölttö på 1960-talet tog
av landsbygdens folk i östra och norra Finland. En ung savolaxare
med kraglös skjorta och filthatt blickar lugnt in kameran; i bakgrun
-
den syns traktorns motorhuv och bakhjul. På en annan bild sitter en
bistert kisade bonde på trappan till en vid vägkanten stående mjölk
-
brygga; händerna knäppta, läderstövlar, fickklockans kedja glimtar
under rocken; uppe på bryggan sitter dottern eller svärdottern barfota
bredvid en tillbucklad mjölkkanna och stickar; vid dikeskanten sticker
ett cykelhjul fram.
4
Traktorernas stora segertåg hade inletts på 1950-talet och i slutet
av sextiotalet nåddes höjdpunkten med 152 000 registrerade traktorer,