211
Vardag
vilket betydde en mer än tiofaldig ökning på tjugo år (1950: 14000).
Konsekvensen var att behovet av arbetskraft, hästar och hö minskade
drastiskt och befriade betydande åkerarealer för kommersiella odlings
-
växter. Och när man därtill tog i bruk allt effektivare konstgödsel steg-
rades lantbrukets produktivitet till den grad att man på 1960-talet
fick en så stor överproduktion i synnerhet av mjölk att regeringen i
april 1969 drev igenom en lag som gav lantbrukarna en hektarbaserad
ersättning för de åkrar de avstod från att odla. Därtill erhölls en hygg
-
lig ersättning om man lät slakta sina mjölkkor, vilket också drastiskt
ändrade vardagslivet på landsbygden. Plötsligt försvann korna från
hagarna och med dem också de dagliga mjölkningsrutinerna och dist
-
ributionen via mjölkbryggorna. Snart var också flugsvärmarna och
gödselhögarna borta.
5
En motsvarande teknologisk revolution skedde i skogsbruket i
takt med att allt effektivare motorsågar och andra skogsmaskiner kom
ut på marknaden och stegvis minskade behovet för skogshuggare. År
1959 fanns det 18 000 motorsågar i landet; tio år senare var deras antal
144 000. Mellan 1950 och 1970 sjönk skogsbrukets årliga behov av
säsongarbetare från 80 000 till kring 50 000 samtidigt som arbetarnas
årliga produktivitet per person mer än fördubblades från 300 till 700
kubikmeter.
6
Skogshuggaren Reijo (namnet ändrat) från Savolax hörde till dem
som fick söka sig ett nytt jobb. Han mindes långt senare hur hans jord
-
brukarfar 1960 hade köpt familjens första motorsåg, en McCulloch
vars vikt med full tank var tämligen hanterliga 15 kilo. Men när trak
-
tens skogsbolag tog i bruk allt effektivare teknologi ”blev jag och tio-
tals andra skogshuggare arbetslösa i vår by” och stora skaror flyttade
bort och tog i stället anställning inom industrin endera i Varkaus eller i
Sverige. Reijo själv stannade kvar ännu några år för att ta hand om sin
gamla mor tills hon fick en plats på kyrkbyns ålderdomshem.
7
Vid utgången av 1960-talet bodde ännu 49 procent av landets befolk-
ning på 4,6 miljoner i landskommuner och 51 procent i städer eller
köpingar, vilket är en god påminnelse om att Finland då ännu hörde