69
7.
Utsträckt på sin bädd hör Ragnar hur Mari rumsterar
om bland tidningarna på bordet. Ljuspilar, vita blixtar kilar
av och an under hans ögonlock. Huvudvärken dök upp redan
under gårdagskvällen och har hållit i sedan dess.
De är inne på tredje veckan tillsammans i det som en gång
var hans arbetsrum. Det som nu förvandlats till sovrum, sa
-
long, matrum och gud vet allt. Utskänkningsställe.
När han försiktigt öppnar ögonen och tittar upp ser han
henne stå där med ryggen till. Hon tycks märka förändringen.
Prasslandet tystnar.
”Ibland måste jag bara titta efter vad hon har att säga, den
där Fanny.”
Han reser sig på armbågarna. Munhålan känns torr, kanske
han somnade. Troligen. Han har väl legat och snarkat bort
förmiddagen. Klockan torde vara, ja, för mycket. Han harklar
sig, som för att pröva rösten.
”Vad är det för en Fanny?”
Hon svarar inte. Hon återtar bläddrandet, en sida, två sidor.
Sen, efter en lång tystnad.