– 2019
ovänner. Efteråt gick jag och några andra på ett glas på Sokos
skybar och satt utomhus trots att vädret var kyligt och blåsigt.
Högt över Helsingfors takåsar satt vi, och jag kände mig så levande
glad! Iskall blev jag däremot, och i bussen på väg hem dundrade
luftkonditioneringen på för fullt så det blåste iskall luft på mig hela
vägen. Jag såg hur kvinnan snett framför mig drog in händerna i
rockärmarna, men inte heller hon gick fram och bad chauffören
knäppa på värmen. Väl i Borgå tog jag en taxi hem den dryga
kilometern från torget, omöjligt att promenera i kylan. Hemma
låg jag två timmar under en filt, två täcken och en värmedyna
innan jag fick upp kroppstemperaturen igen. Men det var det värt!
31
I dag har jag varit hos Sirpa på lunch. Vi träffades i Köpenhamn på
Nordiska rådets prisfest när vi båda var nominerade till litteratur-
priset. Före det träffades vi också kort på Helsingfors bokmässa
där alla kandidater intervjuades, men då fanns det inte tid att
prata, vi var båda upptagna på var sitt håll. I Köpenhamn gick
jag fram till henne och berättade hur mycket jag hade tyckt om
hennes Granitmannen, för vilken hon nu var nominerad. Våra
uppväxter är väldigt lika och Sirpa skriver så fint om en liten
flickas förhållande till sin morfar i till exempel Tankkien kesä.
Också min huvudperson har ett kärleksfullt förhållande till sin
morfar. Båda kommer vi från arbetarsläkter och har använt det
som material i våra böcker.
Sirpa tar emot hemma hos sig i Helsingfors och bjuder på god
plockmat och kaffe. Mest talar vi om litteratur och det tunga
197