varma och fuktiga år sväller råttpopulationen, vilket också får
mängden loppor att öka. Förr eller senare kommer det kallare
år med mindre föda för råttorna, och då krymper populationen.
Lopporna får då bråttom att leta efter nya värdar att leva på,
vilket kan betyda människor. Och så är smittan igång. Det här
sambandet mellan klimatet och pesten framgick ur en studie från
där forskarna studerade klimatets växlingar i Karakorum-
bergen i gränslandet mellan Kina, Indien och Pakistan. Enligt
mönstret som de fann åtföljdes varma år i Karakorum med en
viss fördröjning av pestepidemier i Europa.
Studier av pestsmittans spridning i de norra delarna av Kina
har också visat att utdraget regnigt och fuktigt väder där ökar på
sannolikheten för utbrott av pest. Regnet ger mer ätlig växtlighet
vilket betyder att råttorna förökar sig mer. Det här har fått vissa
forskare att varna för nya, större epidemier under framtidens allt
varmare klimat.
Man ska ändå komma ihåg att böldpesten numera inte är den
närapå-civilisationsdödare som den var på -talet då den tog
livet av mellan och miljoner människor i Eurasien. I
dag får omkring människor pestsmittan årligen, men den
är tämligen enkel att kontrollera med antibiotika.
Fast det är klart, om det uppstår antibiotikaresistenta stammar
av Yersinia pestis så finns ju en risk för att ingen längre har så
roligt. Ett sådant fall av antibiotikaresistent pestsmitta noterades
i Madagaskar . Flera fall rapporterades från området så sent
som och .
Nu lämnar vi böldpesten och återgår till det betydligt angenä-
mare huvudtemat för det här kapitlet: mongolerna och deras
drömmar om världsherravälde under -talet. De drömmarna
lever kvar i allra högsta grad trots motgångarna i Europa. Kublai
Kamikaze – gudarnas vind