Bokstäverna i de tre exemplen på tryckt text ser lite olika ut; det är olika typsnitt. Ett typsnitt är en samling tecken (bokstäver, siffror och skiljetecken) som har samma stil. Vilket av de tre typsnitten tycker du är mest lättläst?
Till höger ser du hela alfabetet med både frakturstil och typsnittet Helvetica Neue.
Titta noggrant igenom alla bokstäverna. (Klicka på bilden för att göra den större.)
Jämför de två olika typsnitten. Vilka bokstäver ser nästan lika ut? Vilka ser mycket olika ut?
Titta särskilt på frakturstilens versaler (stora bokstäver). Gemenerna (de små bokstäverna) liknar mer våra typsnitt än versalerna.
Kommer du ihåg frågan som vi ställde i början?
Kan du svaret nu?
Det står ”Enkelt att läsa!” med frakturstil.
På Zacharias Topelius tid, på 1800-talet, tyckte man länge att frakturstil var just det – ett typsnitt som var lättläst. I dag tycker vi ofta att den är svårläst. Delvis beror det på att vi inte är vana vid frakturstil längre och delvis på att det finns flera tecken i frakturstilen som liknar varandra mycket. Därför kan det i början vara lite svårt med frakturstil, men ganska snabbt blir man van.
Två tips:
Pst! En annan sak som gör det lite svårare att läsa text från 1800-talet i frakturstil är förstås att man stavade lite annorlunda på den tiden. Ibland använde man också andra ord. Du kan lära dig mer om språket på 1800-talet i vårt TING Språket på Zacharias Topelius tid.
TYPSNITT – en serie tecken för tryck (bokstäver, siffror och skiljetecken) som har samma stil
SKILJETECKEN – skrivtecken som man använder för att skilja meningar, satser och ord ifrån varandra. Exempel på skiljetecken är kommatecken ( , ), frågetecken ( ? ), bindestreck ( - ) och punkt ( . ).
VERSALER – stora bokstäver (A, B, C…)
GEMENER – små bokstäver (a, b, c…)
VERK – ett antal delar som tillsammans bildar en helhet eller ett konstverk. Ett verk kan vara till exempel en bok, en sång, en serietidning eller till exempel ett uppslagsverk.
TIDSKRIFT – en tidning som utkommer regelbundet och som har ett visst innehåll. En filmtidskrift handlar om film, en barntidskrift är för barn och till exempel en vetenskaplig tidskrift handlar om vetenskap (till exempel historia, fysik, teknik).
Märkte du förresten HTML-koden i videon? Samma tips gäller när man ska läsa kod som när man ska läsa frakturstil, det vill säga:
1) försök strunta i alla ”extra” tecken och
2) försök hitta sådant som du känner igen och tolka helheter.
Vilken text kommer den här HTML-koden att visa?
Svar:
Zacharias Topelius
Zacharias Topelius levde 1818–1898.
Are you sure?
Detta TING ingår I det digitala läromedel om Zacharias Topelius som Svenska litteratursällskapet och Schildts & Söderströms har tagit fram för grundskolans lägre årskurser. Materialet är framtaget främst för årskurs 5–6 men kan användas fritt av alla.
Läromedlet utgår från Zacharias Topelius och hans texter för att belysa hans samtid och hans författarskap. Läromedlet finns fritt tillgängligt på gratis.laromedel.fi. Dessutom integreras läromedlet i Schildts & Söderströms digitala läromedel TING.
Läromedlet har tagits fram av Schildts & Söderströms på uppdrag av Svenska litteratursällskapet i Finland. Svenska kulturfonden har beviljat ekonomiskt stöd för projektet.
Producent: Roland Juthman/Schildts & Söderströms
© 2019 Svenska litteratursällskapet i Finland
Vad är frakturstil? (Video)
faksimiler av Helsingfors Tidningar 24 januari 1852 / SLS
Uppgift 3
Fråga 3: faksimil av EOS: tidskrift för barn och barnens vänner no 1 1858 / Nationalbibliotekets digitala samlingar